Försvarssprejen som hamnade i Lars Leijonborgs kavajficka

Mitt i Kvartals Veckopanelen den 15 januari 2026 tog Lars Leijonborg upp en Bodyguard Knock Out ur kavajfickan och visade den i bild. Sprayen var en gåva från Jan Emanuel, och den förre utbildningsministern berättade att han numera bär den med sig.

Panelens ämne var om kvinnor gör rätt i att skaffa överfallslarm och försvarssprej. Att frågan alls diskuterades i en politisk panel säger något om läget. Veckorna innan hade två kvinnor mördats under julhelgen, en manifestation hade hållits på Sergels torg, och en rikskedja hade uppmätt en flerdubblad försäljning av försvarssprej.

Debatten brukar fastna mellan två positioner. Den ena betonar att det är samhällets ansvar att skydda, inte den enskildes. Den andra invänder att en spray ändå inte stoppar varje angripare. Båda invändningarna har poänger, men ingen av dem hjälper den som ska gå hem ensam i kväll.

Vi brukar jämföra med cykelhjälmen. Ingen påstår att hjälmen förhindrar alla skador, och ingen menar att hjälmen löser trafikpolitiken. Den minskar risken i det ögonblick något går fel. En försvarssprej fungerar likadant: laglig att bära utan tillstånd, ger angriparen en tillfällig men kraftig syn- och andningspåverkan, och färgmarkerar i flera modeller personen för polisens efterforskning. Ett överfallslarm gör jobbet på sitt sätt genom att skära igenom tystnaden och vända blickar mot platsen.

Att en före detta partiledare bär en Knock Out i kavajen är förstås en udda bild. Men den fångar något vi sett under lång tid: trygghetsprodukter har gått från att vara något man skäms lite för till något man visar upp i tv. Diskussionen om varför det blivit så hör hemma i politiken. Vårt jobb är att de som väljer ett skydd får en produkt som fungerar när den behövs.

Bakgrund: Kvartals Veckopanelen, 15 januari 2026.